Jag forskar i min släkt som finns utspridd i södra och mellersta Sverige.
Nu har jag börjat DNA-forska också och fann min äldsta anfader så långt till baka i tiden som 12 tusen år f. Kristus. I Ryssland nära gränsen till Kazakstan varifrån jag sedan kunnat följa förfädernas vandringar genom Europa i Ukraina, Tyskland, Spanien, Frankrike och England för att slutligen finna en förfader i en vikingagrav i Skara och som levt här runt år 900-1200. Vi delar DNA med en gemensam släktfader som levde någonstans i Europa 1500 år f. Kristus. Spännande, undrar var det slutar?
När jag började fanns bara en möjlig biologisk far till mig men efter att mitt DNA valsat runt hos FamilyTree, MyHeritage, 23andme och Ancestry har jag nu sju kandidater !!
Så återigen, var ska det sluta?
Det finns inget slut, det är nu det börjar – jag har fått DNA-träff på ett halvsyskon 🙂
- Självbiografin ”Jag sökte mitt ursprung” utgiven 2013.
- Släkthistorien ”Genvandring på Österlen” utgiven 2018.